Europa mästerskapen

Då var det dags att summera helgens EM som avgjordes i norska Hamar. Det var premiär på senior-EM för mig. Tävlingen gick lördag-söndag och vi kom till Hamar på måndagen samma vecka. Sista gången på is innan detta var i Salt lake city den 14e dec så det var några veckor utan skridskor på fötterna.

Foto: Kirsti Biseth

Vi gick på is samma dag som vi kom fram och det kändes verkligen inte bra för mig. Sedan jag fick mina nya skor i somras har jag försökt hitta rätt position på skenorna utan att lyckas. När jag gick på is efter ett uppehåll nu så kändes det verkligen att skenorna satt fel, så efter träningen började jag skruva och till slut hittade jag äntligen rätt! Det tog bara 6 månader!. Resten av veckan var som en fröjd. Jag har också blivit kvitt mitt virus som jag inte blev av med ordentligt under hösten så jag kände mig betydligt piggare igen.

Okej, till själva tävlingen. Tyvärr var inte isförhållandena på topp under helgen så det gick inte så fort som jag trodde, men det var ju lika för alla.

500m var först ut på lördagen. Jag hade förhoppningar om att komma topp 6 och göra en tid runt 36.50. Jag mötte ryssen Ivan Skobrev och jag hade första ytterkurva. Jag tjuvstartade. Råkade stå med skenan på främre linjen. Andra gången kom jag iväg perfekt och upp till 100m var mina snabbaste nånsin. Jag hade bra flyt nästan hela loppet. Det var bara i sista innerkurvan som jag tvekade en del i mitten. Tappade lite tryck där.

Jag fick tiden 36.56 och gled in på en 3e plats på distansen! Det är den bästa tiden jag gjort på låglandsbana och att komma trea var ju inte helt fel det heller. Det var kul att få gå upp på prispallen framför ett nästan fullsatt ”vikingskipet”och mina föräldrar, som var där på deras första mästerskap live.

Foto: Kirsti Biseth

Mitt 500m lopp visades i SVT, så här kan ni se nästan hela loppet:

Lördagens andra lopp var 5km. Hade planerat att göra runt 6.40 och det hade jag varit ganska nöjd med. Speciellt med tanke på att min tid blev 6.58. Finns inte så mycket att säga. Tiden säger tillräckligt. Ett skitlopp.

Första loppet på söndagen var 1500m. Jag hade verkligen sett fram mot att köra det här loppet. Jag var fokuserad på att gå ut och ge allt. Det är ju normalt sett min bästa distans men under hösten fick jag aldrig till det. Nu när jag kände mig bättre skulle det bli spännande.

Loppet kändes väldigt bra. Jag ”dog” inte på samma sätt som under hösten utan kunde pumpa på ganska bra hela loppet. Jag tror jag kan förbättra mig en del till fram mot OS, nu när jag är frisk ordentligt. Tiden blev 1.49.58. Ungefär samma som jag hade i europa i höstas men isen var sämre nu. Och jag var närmare toppåkarna än jag varit tidigare den här säsongen. Jag kom på 14e plats, men hade jag åkt 34 hundradelar snabbare hade jag varit sjua. Synd.

Foto: Kirsti Biseth

I och med att jag gjorde ett dåligt 5km försvann mina chanser att få köra det avslutade 10km, som bara de 12 bästa efter tre distanser får köra. Jag kom totalt på plats 17.

Det blev ju lite mediatid både före och under mästerskapet, speciellt i och med min 3e plats på 500m. Det är kul, tycker jag. Skridsko behöver synas lite mer.